Nu har Kasper börjat spela fotboll i organiserad form. Att kalla det för organiserad form är antagligen att ta i men han spelar i alla fall med andra barn och har två tonåringar som tränare. Klubben heter Þróttur och de tränar varje lördag mellan 10 och 11 på en gymnasieskola här runt hörnet.
Det är en underbar, för att inte säga underhålland, syn att se 20 fyra- till sexåringar springa runt på en fotbollsträning.
Timmen börjar med uppvärmning i form av lekar som alla barnen känner igen. Det är olika varianter av tafatt-lekar. Kasper, som tillhör de yngre i gänget, skruva blygt på sidorna av sin alldeles för stora fotbollströja men social som han är deltar han snart för fullt i leken.
Efter lekarna får alla barnen varsin boll att öva sig med. De skall ha bollen så nära kroppen som möjligt för att sedan stanna helt utan att bollen rullar i väg. Det går sådär och föräldrarna förvandlas från åskådare till bollkallar.
Den sista halvtimmen av träningen delas de in i lag. Lagen klär sig i liknande västar, ställer sig på varsin planhalva, tränaren kastar in bollen……..och cirkusen kan börja.
Alla barn springer i en stor klunga. De skjuter på allt som rör sig och om inget rör sig så skjuter de helt enkelt i luften. Det spelar ingen roll var du skall göra mål. Det spelar ingen roll vem som är i ditt lag. Poängen tycks vara att springa så fort du kan och skjuta allt vad du orkar i den riktningen du råkar röra dig för tillfället.
Förra veckan lyckades Kasper skjuta bollen så att den gick högre än pappa. 1000-0 till honom!
Oftast kommer målen till då alla missar bollen som då sakta, sakta rullar in i nätmaskorna, för målvakten är upptagen med att dividera om färgen på hans strumpor med en av sina försvarsspelare.
Med andra ord, det ser ut som vilken allsvensk match som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar